Den period som bolagets bokföring omfattar kallas för ett räkenskapsår. Den avslutas med både ett bokslut och en årsredovisning. Normalt brukar ett räkenskapsår vara ett kalenderår men det kan också vara lite kortare eller längre. Den dag som räkenskapsåret avslutas på, kallas för balansdagen.
Räkenskapsår som inte stämmer överens med kalenderåret
Ett bolags räkenskapsår stämmer inte alltid överens med kalenderåret. För att räkenskapsåret ska kunna komma i fas med kalenderåret finns det möjlighet att förlänga räkenskapsåret med max sex månader. Beroende på när bolaget startade kan det behöva förlängas. Om det finns särskilda skäl kan också räkenskapsåret läggas om, om Skatteverket godkänner detta.
Bolag som har flera bolag i en och samma koncern måste använda samma räkenskapsår. Enskild firma, handelsbolag som har fysiska ägare samt samfällighetsförvaltande juridiska personer måste ha kalenderåret som räkenskapsår. Andra företagsformer som aktiebolag kan tillämpa på kallat brutet räkenskapsår.
Vad är ett brutet räkenskapsår?
När ett räkenskapsår inte följer kalenderåret kallas detta för ett brutet räkenskapsår. Aktiebolag, ekonomiska och ideella föreningar samt handelsbolag, som bara har juridiska delägare får ha ett brutet räkenskapsår. Verksamheter som är säsongsbundna, exempelvis skidorter eller jordbruk, använder vanligen ett brutet räkenskapsår. Ett brutet räkenskapsår ska vara 12 månader och börja den första dagen som finns i en kalendermånad samt avslutas på den sista dagen i en kalendermånad.
Räkenskapsår på engelska
Fiscal year, financial year
