Vid uttag av semester får arbetstagaren semesterlön för de dagar som är intjänade. Tanken är att den anställda ska kunna vara ledig, men ändå få ut full lön.
Semesterlönen beräknas olika beroende på om sammalöneregeln eller procentregeln tillämpas.
Vid procentregeln är semesterlönen beräknad på 12% av den totalt intjänade lönen under intjänandeåret, medan man vid sammalöneregeln behåller sin månadslön men även får ett semestertillägg utbetalt.
LÄS MER: Semesterlagen
Procentregeln innebär att semesterlönen räknas på 12% av utbetald lön under intjänandeåret.
12% i semesterlön motsvarar då de lagstadgade 25 dagarna i semesterrätt. Om en arbetstagare skulle ha semesterrätt som är högre än 25 dagar behöver den totala semesterlönen ökas med 0,48% (12% / 25) för varje semesterdag som utgår utöver de lagstadgade 25 dagarna. Detta för att de extra semesterdagarna ska bli lika mycket värda som de övriga 25.
Semesterlönen ska i regel betalas ut i samband med ledigheten, vilket innebär att arbetstagaren normalt sätt får ut något mer i lön under perioden.
Hela inkomsten, dvs alla former av lön och lönetillägg, under intjänandeåret räknas som underlag för semesterlön. Det finns emellertid några undantag som inte ska utgöra en del av underlaget:
• semesterlön
• permitteringslön vid semesterstängning
• ersättning för tid då arbetstagaren haft semesterlönegrundande frånvaro
Löneunderlaget ska utökas motsvarande en normal dagsinkomst för varje frånvarodag med semesterlönegrundande frånvaro. Det innebär att vid uträkning av semesterlön så ska tex. sjuklön som arbetstagaren fått vid semesterlönegrundande sjukfrånvaro räknas av från underlaget, varje dag med semesterlönegrundande frånvaro nollställs, och utökas istället med en normal dagsinkomst per frånvarodag.
I och med detta påverkas inte den anställdes semesterlön vid semesterlönegrundande frånvaro, så som sjukdom eller VAB.
