Beskrivningen av god redovisningssed är att vedertagen praxis samt gällande redovisningslagar ska följas. Vedertagen praxis brukar förklaras som ofta använd eller att det är allmänt accepterat tillvägagångssätt. Bokföringsnämnden har det övergripliga ansvaret för utveckling av vad god redovisningssed är för något. Även Skatteverket bidrar till utvecklingen.
I varken årsredovisningslagen eller bokföringslagen finns det några direkta regler för hur redovisningen ska upprättas. Inte heller vilka delar den ska innehålla. Däremot bör de följa rekommendationer från normgivande organ som exempelvis BRN (Bokföringsnämnden), FAR (Föreningen Auktoriserade Revisorer) och SRF (Sveriges Redovisningskonsulters Förbund). Även andra standarder som till exempel IASB (International Accounting Standards Board).
FAR och SRF har tillsammans tagit fram ett så kallat normsystem som finns som grunden till god redovisningssed, detta för att standardisera hur svensk redovisning ska genomföras. Systemet kallas för REKO och innehar information om vad god sed innebär vid genomförande av redovisningstjänster.
Vad säger lagtexterna om god redovisningssed?
Årsredovisningslagen (1995:1554) säger i kapitel 2, 2§ att årsredovisningen ska upprättas på ett överskådligt vis samt i enlighet med god redovisningssed.
Enligt bokföringslagen (1999:1078) i kapitel 4, 2§ säger att bokföringsskyldigheten ska fullgöras på ett vis som överensstämmer med god redovisningssed.
God redovisningssed på engelska
Generally accepted accounting principles
