Löneväxling innebär att en löntagare accepterar en del av sin lön i utbyte mot en förmån. Tanken är att löneväxling genom brutto- eller nettoavdrag mot en förmån ska vara kostnadsneutralt för arbetsgivaren samt gynna arbetstagaren.
Löneväxling kan ske med bland annat pensionsavsättningar till fond, bilförmån och sjukförsäkringsförmåner. Det är relativt fritt att välja vad som betraktas som en förmån. Det är endast arbetsgivaren som sätter gränser.
Bruttolöneavdrag innebär som namnet antyder att man minskar sin bruttolön (lönen innan skatt). Genom att minska sin bruttolön mot en förmån kan man utöver förmånen ta del av de fördelar det innebär. Det minskar nämligen lönen innan skatt och därmed den skattepliktiga inkomsten för den anställde samt arbetsgivaravgifterna för företaget.
Det kan dock påverka andra ersättningar som bland annat sjukpenning, föräldrapenning och statlig ålderspension. Dessa kan bli lägre om bruttolönen understiger högsta sjukpenninggrundande (SGI) respektive pensionsgrundande inkomst (PGI).
Genom att göra ett nettolöneavdrag behåller man sin bruttolön för att sedan göra ett avdrag på nettolönen (lönen efter skatt). Ett nettolöneavdrag påverkar ej bruttolönen, vilket innebär att det inte påverkar sjukpenning, föräldrapenning och pension som ett bruttolöneavdrag gör.
Omvänd löneväxling mot bruttolöneavdrag innebär att bruttolönen höjs för att betala för en förmån, för att sedan göra ett bruttolöneavdrag. Då kan man ta fördel av vad en höjd bruttolön innebär i höjd sjukpenning, föräldrapenning och pension.
Det påverkar också inkomsten för de i fåmansbolag som är delägare då ett ökat löneutrymmet ger möjlighet till en större utdelning.
